- Vi samarbetar bra med Forza Italia i parlamentet. Jag är glad att det gick bra för Berlusconi i valet, säger hon.

Gunilla Carlsson är imponerad över Berlusconis sätt att föra ut sitt budskap på ett enkelt sätt.

Och likheterna mellan hans Forza Italia och moderaterna är stora, menar hon:

- Båda förespråkar kraftigt sänkta skatter, bättre företagarklimat och kamp mot brottsligheten. Där är vi väldigt lika, säger hon.

Det är inte utan att det känns lite obehagligt, denna kompakta ovilja att ta till sig forskningsresultat som inte stämmer helt överens med den egna ideologiska övertygelsen. Särskilt obehagligt blir det när Peje Emilsson [grundare av "Kunskapsskolan"] börjar ropa på att SNS ska korrigera vad han menar är felaktigheter, det vill säga: rätta till forskningen så att den bättre passar Peje Emilssons smak.

Q. Vad kan man kalla ett socialt experiment som går ut på att se hur långt det går att driva ett oförskämt skämt som inte är ett skämt?

A. Klasskamp uppifrån

«Denna lusta och denna attityd har vi själva framgångsrikt utvecklat, upprätthållit och operationaliserat i cirka trettio år, dock med särskild intensitet de senaste åren, med en ansvarsfull kompisregering. Detta anser vi sammantaget ger oss intellektuell upphovsrätt.»

«Vi må lete i det objektet (det sosiale rom eller feltet) som vitenskapen har konstruert, etter de sosiale mulighetsbetingelsene for «subjektet» og for dets aktivitet i forbindelse med konstruksjonen av objektet (deriblant skhole og hele arven av problemstillinger, begreper, metoder, etc.), og således bringe for dagen de sosiale begrensningene for dets objektiverende handlinger. Dermed kan vi gi avkall på absolutismen i den klassiske objektivisme uten å dømme oss selv til relativismen.

(Og det er ganske sikkert ingen tilfeldighet. De amerikanske universiteter, særlig de mest prestisjetunge og eksklusive, utgjør den institusjonaliserte skholè. De ligger ofte utenfor og langt unna de store byene, som Princeton, som er fullstendig isolert fra New York og Philadelphia, eller i suburbs uten liv, som Harvard i Cambridge, og når de ligger inne i byen – som Yale i New Haven, Columbia i utkanten av Harlem, eller universitetet i Chicago i utkante av en kjempemessig ghetto – er de fullstendig avskåret fra denne, særlig gjennom den strenge politibeskyttelsen som de holder seg med. De har sine helt egne kulturelle, kunstneriske og til og med politiske liv – med for eksempel sine studentaviser som tar opp hendelser på universitetsområdet, the campus – som med sin atmosfære preget av studier og tilbaketrukkethet fra verdens larm bidrar til å isolere lærere og studenter ra aktualiteter og fra politikken, som både geografisk og sosialt uansett befinner seg langt unna, og som oppfattes som utenfor rekkevidde. Et idealtypisk tilfelle er universitetet i Santa Cruz i California, et høysete for den «postmodernistiske» bevegelse, spredt omkring inne i en skog finnes et arkipel av colleges som kun kommuniserer via Internet, og som ble bygd på sekstitallet på toppen av en høyde like ved et badested for bedrestilte pensjonister, uten industri. Når man bor i et sosialt og kommunikasjonsmessig paradis der alle spor av arbeid og utbytting er utvisket, hvordan skal man da unngå å tro at kapitalismen har løst seg opp i en «strøm av signifikanter løsrevet fra sine signifikanter», at verden er befolket av «cyborgs» og «cybernetic organisms» og at man er gått inn i en era av «informatics av domination»?)

Den centrala ekonomiska teorin, grunden för all analys, utgår från ett samband mellan pris och efterfrågan. Det vore underligt om denna generella regel inte ska gälla på den viktigaste marknaden, den för arbete. Om den gäller bestäms efterfrågan på arbete av priset. Ju högre pris – det vill säga ju högre avtalsbestämda löner – desto mindre efterfrågan. Och desto högre arbetslöshet.