Vid den här tiden hade Marie-Louise Granbom tagit plats i den lokala hyresgästföreningens styrelse, och tillsammans med de andra ledamöterna började hon skicka ut informationsblad med kritik mot den ekonomiska planen och med argument för hyresrätten. De delade också ut lappar med »återkallelse av fullmakt« i brevlådorna. Och det var då de hittade »kackerlacksbrevet«. Under rubriken »Den kommunistiska Hyresgästföreningen informerar« hade en av de ombildningsvilliga grannarna försökt skriva en ironisk pamflett. När ironin var avklarad kom åsikterna: »Kom igen människor, tänk efter. Vi kommer att få köpa våra lägenheter billigt, långt under rådande marknadspris, TROTS att vi befinner oss i en finanskris. Tänk på hur mycket vi kommer att tjäna på att köpa lägenheten och sedan SÄLJA den […] Kackerlackorna på Hyresgästföreningen ska inte hjärntvätta oss med sin propaganda.«

De oppblåste boligprisene får omfattende effekter. De reduserer den sosiale bevegeligheten og gjør inntektsforskjeller om til fysiske atskillelse. De trekker også opp det private forbruket på en måte som vrir og hemmer økonomiens langsiktige vekstpotensial. De enorme summene som pløyes ned i opprustning, omsetning og utbygging av private boliger og hytter, lokker arbeidskraft bort fra samfunnsøkonomisk viktigere sektorer. Og uansett hvor hyggelig det kan være – få kan hevde at Norge skal konkurrere på verdensmarkedet med dyre privatboliger.