Över 5000 rättegångar ställdes in i fjol för att domstolarna och polisen misslyckades att delge misstänkta eller vittnen. Nu kan domstolarnas delgivningar hamna hos privata företag istället för hos polisen.

Det handlar om att våga se brottens orsaker. […] Därför startade vi tillsammans en resa genom Sverige för att söka nya insikter om hur ungas trygghet kan öka och våld och vardagsbrott minska.

De svar vi fick var tydliga: Om vi ska lyckas angripa problemen vid rötterna krävs det att vi vågar se brottslighetens orsaker. Vi måste våga se att utanförskap som börjar redan i skolan kanaliserar frustration och våld.

– Jag är ju inte kriminolog och forskare, så det blir ju bara spekulationer, men jag kan ju se en oroväckande tendens allt sedan jag själv arbetade som polis, att våldet blir råare och människor tappar liksom gränserna. Och vad det beror på, det kan inte jag riktigt förklara.
– Försäkringskassan har ju fått mycket nedskärningar under de sista åren, gjort stora effektiviseringar.

Som jag har sagt. Vi har problem i samhället. Alltså det är alldeles oavsett vilka lagar som finns i ett samhälle. Alldeles oavsett om man säger att vi ska lägga ner en skola så måste det vara nolltolerans i samhället mot hot och våld. Därför blir den frågan helt irrelevant. Det viktiga är ju att vi fattar lagar på ett demokratiskt sätt i Sverige.

”Regeringen Reinfeldts första regleringsbrev till polisen innehöll direktiv om hanteringen av hatbrott. Sedan dess har det gått fem år utan att polisen och åklagarväsendet uttryckligen har fått till uppgift att redovisa vad som görs för att bekämpa hatbrott.”

Det är dock oklart varifrån pengarna ska hämtas till förslagen som kan bli aktuella tidigast till höstbudgeten 2012. Det är inte heller helt lätt att få veta exakt vilka förslagen är.
- Det här är ett förslag som Fredrik har, det ska finansieras genom statliga anslag, säger Sebastian Carlsson, pressekreterare hos statsministern, till Nyheter24.

På frågan om varifrån pengarna ska hämtas till satsningen finns det inget riktigt svar. - Man gör alltid en bedömning av reformutrymme inför varje budget, säger Sebastian Carlsson.Så den utlovade satsningen är helt beroende av reformutrymmet?
– Vi får återkomma till det vid budgetförhandlingarna.
För konkreta siffror hänvisar Reinfeldts stab till det PM som finns på både Moderaternas och regeringens hemsida. Där står förslagen listade i nio punkter - men några konkreta summor anges inte annat än gällande satsningar som redan finns beslutade sedan tidigare, från och med 2011. Om det i slutändan alls blir några ytterligare resurser återstår alltså att se.

- Det är välkommet att Reinfeldt nu säger sig vilja bekämpa våld mot kvinnor. Men bara under det senaste året så har moderaterna röstat nej till s-förslag om straffskärpning för våldtäkt, nej till en utvidgad sexköpslag och nej till bättre möjligheter för våldsutsatta kvinnor att portförbjuda sina tidigare män från den gemensamma bostaden. Så sent som idag motsatte sig moderaterna i riksdagen vårt förslag om en särskild granskningskommission för våldtäktsbrotten.

- Det räcker ju inte heller med straffskärpningar, utan man måste också se de ekonomiska och sociala problemen för de utsatta. Under de fem år som Reinfeldt regerat, så har den ekonomiska situationen för kvinnor utsatta för våld försämrats avsevärt. Många av dem är sjukskrivna eller arbetslösa, och de har drabbats hårt av nedskärningarna i trygghetssystemen. Den ökande bostadsbristen gör dessutom att kvinnojourerna nu vittnar om att våldsutsatta kvinnor tvingas bo kvar allt längre på jourerna.

Nästan en tredjedel av personalen på Södersjukhuset i Stockholm, anser att det är kvinnans fel om hon blivit misshandlad visar en ny svensk studie. Studien visar även att var tionde inte heller tycker att det är sjukvårdens ansvar att utreda hur en kvinnas skador uppkommit. Det här är ett mycket oroväckande. Och det är hög tid att vi gör upp med sunkiga attityder, och att fasta rutiner för omhändertagande av våldsutsatta fungerar. Frågan om våld mot kvinnor måste tas på allvar.

Trovärdigheten för Södersjukhuset, som har Sveriges enda specialiserade mottagning för våldtäktsoffer, har skadats allvarligt.

Det är nämligen stor skillnad på att svara ja på en fråga om huruvida det är kvinnans fel om hon blir misshandlad och att svara på en fråga om huruvida det kan vara patientens passiva och beroende personlighet som gör att denne utsätts för misshandel. Skälet till att skillnaden är stor handlar om att den första frågeställningen bär på en stark värdering. Den andra frågeställningen är däremot relativt neutral. Och det var den andra frågan som ställdes i den ännu opublicerade studien som många medier i går refererade till. Inte den första.

Kan det då inte vara så att en tredjedel av personalen vid akutmottagningen på Södersjukhuset tycker att det är kvinnans fel om hon blir misshandlad? Jo. Det kan det naturligtvis. Men det är inte vad studien visar.

När Arbetarbladets ledarsida ringer upp professor Maaret Castrén, ansvarig för studien, visar det sig att det inte ens finns någon studie publicerad som vi kan läsa för att faktakontrollera Ekots uppgifter. Vad som finns är en ännu opublicerad studie, ett utdrag ur en bok där uppgifterna finns med och en föreläsning, vilken Ekot refererat till. Därför blir den naturliga frågan till Maaret Castrén om medieuppgifterna rörande vad som i nyheterna refereras till som studie stämmer. Svaret på den frågan från ansvarig professor blir:
– Nej.