Politiska bloggar » ekonomi

Kapitalismens kris fördjupas

Ronny Åkerberg — Fri, 18 May 2012 09:47:00 +0000

...nedskärningar och svältkurer slår tillbaka

Börsen dyker kraftigt. Detta sedan både Grekland och banker och regioner i Spanien fått sina kreditbetyg sänkta. Hela årets uppgång raderat på Stockholmsbörsen. Även de asiatiska börserna faller. Med facit i hand kan vi se att den nyliberala politik som förts i årtionden bara har inkasserat den ena krisen efter den andra.

Finanskrisen framkallades av att kapitalägarna hade för mycket pengar och ägnade sig åt spekulation istället för produktiva investeringar. Spekulation i statspapper och ränteutplundring bredde ut sig. När kraschen kom var det bankerna som skulle räddas av regeringarna och folket utsättas för svältkurer.

Nedpressningen av levnadsnivån slår i sin tur tillbaka. Här om dagen kunde vi läsa att flera europeiska biltillverkare befinner sig i fritt fall. Eurokrisen slår nu direkt mot bilförsäljningen framförallt i Sydeuropa: I Spanien såldes 22 procent färre bilar och i Italien var det minus 18 procent – och i Grekland minskade försäljningen med nära 57 procent.

Nedskärningspolitiken, liksom de stora skattesänkningarna för de rika, förvärrar krisen. För många greker är gränsen definitivt nådd nu. Vänsterpartiet Syriza kan bli största parti vid nyvalet i juni. Ledaren för Syriza säger: Ge oss lån annars betalar vi inte. Han kan nu får G8-stöd.

Syriza är, som jag uppfattar det, inte ett parti som i nuläget är berett att gå utöver kapitalismens gränser, men som däremot utmanar den rådande nyliberalismen. För detta förtjänar de stöd och den revolutionära vänstern måste pröva i vilka avseenden, i vilken utsträckning och för hur länge man kan göra följe i kampen.

Läs också Röda Malmö: Spaniens sak är vår

SvD SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 DN DN2 DN3 AB AB2 AB3 SR GP HD Intressant Bloggar om grekland, finanskris, samhälle, politik,

Bloggat: Kildén &Åsman,

Facebook-aktien började säljas för 38 dollar

Rosemari Södergren — Fri, 18 May 2012 07:37:04 +0000

Facebooks aktier börjar säljas fredag 18 maj på Nasdaqbörsen i USA (vilket är samma dag som detta skrivs).

Aftonbladet berättar:
Introduktionskursen hamnade på 38 dollar per aktie, vilket var det högsta priset i det intervall som angivits. Det betyder att Facebook värderas till 104 miljarder dollar, eller cirka 750 miljarder kronor.

Många bedömer att aktiens pris kommer att höjas ganska snabbt.
Men frågan är: hur blir det på sikt?
Hur ska Facebook som företag få intäkter som täcker kostnaderna och dessutom går med vinst så aktieägarna blir nöjda?

Nyligen rapporterades om att Facebook testar att låta användare på Nya Zeeland betala för att deras statusrader ska synas mer än annars. Reaktionerna i Sverige var överlag negativa till något sådant.

Facebook har verkligen lyckats få enormt många användare. Igår kväll medan jag kollade den bedrövliga ishockey där svenska Tre Kronor blev helt överkörda av Tjeckien i kvartsfinalen. Det var så sorgligt att jag ägnade mig åt Facebook och där chattade jag med en nära anhörig som bor i norra Sverige samtidigt som jag också snackade med en kusin i Australien, som hade varit uppe och festat och klockan var fem på morgonen för honom. Facebook har mer än många andra sociala medier lyckats få med sig den stora massan, de som inte är IT-nördar. Frågan är dock: hur långt räcker deras behov av Facebook? Är de beredda att ens betala tio kronor i månaden för ett Facebook-abonnemang?

Ja frågan är: hur ska Facebook få ekonomi på sitt nätverk?

Ur Svenska Dagbladet:
Bara i USA besökte två av tre amerikaner Facebook någon gång under mars månad visar nya siffror. Trots det tror många att Facebook bara är en övergående fluga.

Själv tror jag att det som gått snabbt uppåt kan spricka. Så fort det kommer ett socialt nätverk som samlar många – och om det nätverket fungerar lika bra eller något bättre än Facebook – då rusar alla dit. Det kan gå fort uppåt och ännu snabbare nedför i IT-branschen. Om Facebook blir för kommersiellt då tror jag att den stora massan drar vidare någon annanstans.

Mer om Facebook:
Dagens Nyheter 1 och Dagens Nyheter 2 och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, börsen, Facebook, aktier, bubbla, sociala medier

Regeringens rådgivare sågar sänkt krogmoms

Björn Fridén — Tue, 15 May 2012 08:10:00 +0000

KRITIK. Notera nu att de enda som faktiskt hävdar att reformen fungerar är alliansen, som genomfört den, och krogbranschen, som gynnas av den. Dagens Nyheter:

Regeringens sänkta krogmoms är snarast ett branschstöd. Och den tycks inte heller ha gett särskilt många nya jobb. Den sågningen kommer från de ekonomiska experterna i Finanspolitiska rådet.

Mmm… jobbpolitik

Ofta när tunga instanser belyser olika problem brukar Fredrik Reinfeldt svara med att det är ”vänstervridet” - så som när Rädda Barnen uppmärksamma barnfattigdom. Den här gången blir det svårare, med tanke på att Finanspolitiska Rådet är regeringens egna rådgivare. Tillsatta av regeringen.

Det betyder inte att rådet inte haft fullt upp att kritisera regeringen genom åren.

Rådet har kritiserat regeringens hantering av den plötsliga konjunkturnedgången, man har ifrågasatt sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, reformen av fastighetsskatten, sjukförsäkringen, jobbsatsningarna i lågkonjunktur, arbetslöshetsförsäkringen samt trixandet med utgiftstaken och man har flera gånger begärt att regeringen tydligt berättar för allmänheten att jobbskatteavdraget endast ger fler jobb om det leder till sänkta löner.

Här har vi en sammanställning av den omfattande kritik rådet framfört under de senaste åren. Regeringen har hela tiden ignorerat deras slutsatser. Och när kritiken blivit för hård: förbjudit rådet att granska vissa saker.

Krogmoms får underkänt

Yonna Waltersson — Tue, 15 May 2012 07:00:23 +0000

Finanspolitiska rådet underkänner regeringens satsning på sänkt krogmoms. Momssänkningen har ”snarast karaktären av ett branschstöd” enligt Finanspolitiska rådets årsrapport.

Regeringen Reinfeldts enskilt största satsning i höstens budget – den sänkta krogmomsen – döms nu ut av Finanspolitiska rådet. I årsrapporten för 2012 gör rådet bedömningen att sysselsättningseffekterna av momssänkningen är överskattade.

Regeringens beräkningar av restaurangmomsen gav vid hand att 3 500 jobb på sikt skulle skapas. Kostnaden under det första året uppgick till 5,4 miljarder kronor.

Finanspolitiska rådet menar också att sänkningen av restaurangmomsen i det närmaste är att likna vid ett direkt branschstöd.

Redan innan momssänkningen genomfördes fick sänkningen hård kritik. Finanspolitiska rådet sällar sig därmed till Konjunkturinstitutet, LO, och Nordea.

Det finanspolitiska rådet plockar fram sågen igen, Borg och Persson…

Martin Moberg — Mon, 14 May 2012 14:17:00 +0000

(Finanspolitiska rådet inte imponerad av en billigare Toast Skagen...)

Jag ska om en lite stund iväg på ett möte, och därför blir det ett något kortare blogginlägg som avslutar dagen. Det skrivs faktiskt en hel del inlägg om sakpolitiska spörsmål och ett sådant inlägg har Peter Johansson skrivit. Han tar upp det faktum att den moderatledda minoritetsregeringens egna finanspolitiska råd idag levererar en mycket besk kritik mot den sänkta krogmomsen och den sänkta arbetsgivaravgiften för de unga. Detta då dessa åtgärderna inte lett fram till det som var syftet (?) att skapa fler arbetstillfällen för de unga utan arbete. Men det är en kritik som också slår mot den sittande regeringens och finansminister Anders Borgs (m) mål om att ha ett överskottsmål i statens finanser och Johansson anför följande utmärkta analys om just det: Den mest intressanta slutsatsen kommer när Rådet diskuterar överskottsmålet och vad de kallar den offentliga nettoförmögenheten.

Rådet anser att regeringen bör klargöra sin syn på vad som är en lämplig storlek på den offentliga nettoförmögenheten. Rådet menar att en ytterligare förmögenhetsuppbyggnad utöver dagens 20 procent av BNP är svår att motivera med behov av säkerhetsmarginaler för en kommande lågkonjunktur. Punkt 11

Om jag förstår rådet rätt anser de att det är dags att börja se över överskottsmålets storlek och ta en rejäl funderare på när det är dags att sluta betala av på statsskulden. Det är inte finanspolitiskt optimalt att betala av statsskulden helt och hållet och Sverige närmar sig, eller befinner sig just nu i ett läge där det är tveksamt om det är optimalt att fortstätta betala av på statsskulden i samma takt som nu.
Dags för finansministern att gå tillbaka till ritbordet och göra om kartan, för denna skarpa kritik som det finanspolitiska rådet kommer med är ett utslag för att man från regeringens sida är på fel väg med sin skattesubventionerade och allt för generella åtgärder som kostar allt för mycket i resurser i förhållande till det faktiska utfallet som består i allt för få nya och juste jobb. Det är emellertid inte första gången som Borg har fått kritik för den förda politiken, som har gett och ger mest till de som redan har mest. Frågan är när Borg ska inse att den kritik som idag levererats från det finanspolitiska rådet är spiken i kistan på den politik som inte skapat fler jobb för exempelvis de många arbetslösa unga:

Men det stannar inte där, för frågan är vad säger Örebro Kent om denna ytterst skarpa drapa från det finanspolitiska rådet? Liksom Peter Johansson ställer jag också frågan, vad tycker egentligen moderaternas partisekreterare Kent Persson om denna rapport...ja det ska bli mycket intressant att få veta sagde partisekreterares inställning...

Rekommenderad läsning: Ola Möller om att regeringen får stryk igen, Annika Högberg om det finanspolitiska rådets sågning av regeringen Reinfeldts åtgärder, Ola Möller om höga skatter och demokrati, Socialdemokraterna i Region Skåne om att S motionerar om att utveckla ambulanssjukvården, Martin Moberg om den sjuka sjukförsäkringen som debatterats i Radio Ett idag, Heléne Björklund om vad som är på gång denna vecka, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Rekommenderad medialäsning: Finanspolitiska rådets rapport, Ab, DN, SvD, SR, Dagbladet, Gotlands folkblad, Dala-demokraten, Länstidningen

Intressant?

En fri ekonomi är en humanistisk ekonomi

Henrik Alexandersson — Sun, 13 May 2012 14:27:00 +0000

För inte så länge sedan var sätten att skaffa sig välstånd, egendom och prylar rätt begränsade: Stöld, våld, krig, arv eller att odla sina egna morötter (i förhoppning om att ingen skulle komma och ta dem).

Man kan säga mycket om kapitalismens framväxt. Men det var i vart fall första gången om alla människor, i vart fall i teorin, hade en möjlighet att skapa sig eget välstånd – eller rent av en viss förmögenhet.

Sedan dess har kapitalismen varit under ständig attack. Den främsta drivkraften bakom kritiken har varit avundsjuka. En avundsjuka som bortser från att kapital måste vara i arbete, vilket i de flesta fall kommer hela samhället till godo.

Det har gjorts experiment med alternativ till kapitalismen. De har alla lett till tvång, våld, förtryck, misshushållning och brödköer. Centralplanering, ledd av politiker och byråkrater, kan helt enkelt aldrig ersätta de marknadsmekanismer som ser till att det varje dag bakas lagom mycket bröd, att tusentals samverkande krafter spontant producerar en så enkel sak som en blyertspenna – eller något så komplicerat som en skiktröntgen.

Kapitalismen är det enda ekonomiska system som bygger på frivillighet, istället för våld och tvång. Och kapitalismen är det enda system som har ett inneboende intresse av att hushålla med resurser så effektivt som möjligt.

Däremot finns det inget i kapitalismens väsen som säger att man får lura kunder, leverantörer, medarbetare och ägare. Allehanda finansskandaler är ett brott mot kapitalismens grundläggande regler om fair play. Och vissa fenomen, som anonymt ägande i statens, fackets, pensionsfonders och ansiktslösa fonders händer kan bli problematiska – eftersom de inte bär upp något naturligt, sunt ägarintresse.

Att företag blir för stora kan också (ofta men inte alltid) skapa problem. Helt enkelt genom att de blir för byråkratiska, sätter sitt inre liv framför marknaden och tappar fokus. Det finns dock i sig inget problem med att förtag blir stora. Problemen uppstår när de börjar leva sitt eget liv, tappar kontakten med marknaden och börjar parasitera på politik och skattepengar.

En fri ekonomi behöver (så vida man inte går till ren anarkokapitalism) även tydliga och rimliga regelverk, fungerande rättsväsende och väktare.

Vi skall dessutom komma ihåg att den marknad som är kapitalismens och den fria ekonomins spelplan består av såväl producenter som konsumenter, leverantörer som kunder, företag som individer – och allt däremellan. När man talar om marknaden, då talar man lika mycket om medborgarnas och konsumenternas efterfrågan och behov som om McDonalds och H&M:s reklamtavlor.

Och varje gång politiker och byråkrater försöker reglera eller styra marknaden, då tar man ett steg bort från behov, utbud och efterfrågan – och mot en DDR-ekonomi som är i otakt med allt och alla. Ett system där inte ens hundratusentals byråkrater lyckas få produktionen av en så enkel sak som plasthinkar att möta konsumenternas efterfrågan. (Ja, jag har sett köer på hundratals meter med människor som köat för att få köpa just plasthinkar, i forna Östtyskland.)

En del saker som vi skulle kunna kalla för marknadsmisslyckanden är egentligen inte marknadens misslyckanden. Det kan handla om skapad, falsk brist på produkter som uppkommer ur koroprativistisk särlagstiftning. Det kan handla om forna statsmonopol som förvrider marknaden genom en onaturligt dominerande ställning. Det kan handla om politisk reglering och (återigen) korporativsm som håller nya, fria aktörer borta från marknaden. Och det kan handla om en oärlighet som inte har på en fri marknad att göra.

I dag ser vi hur politiken ägnar sig åt protektionism, gynnande av särintressen, upprättande av speciallagstiftning, understöd till i längden dödsdömda företag och branscher, världsfrånvänd styrning av valutor och räntor, korporativistiska äventyr, merkantilism, upprätthållande av skråväsen och allmän klåfingrighet. Inget gott kan komma ur detta.

Istället borde det handla om att vårda och vakta den fria marknaden. Så att teknologisk utveckling, humankapital och innovationsförmåga kan föra oss framåt. Så att nytt kan blomma där gammalt dör. Så att vi får utveckling och tillväxt. Så att vi får en fungerande marknad med människan i centrum. Så att den spontana ordningen får ro nog att ge vår ekonomi och vårt samhälle balans.

(Sett i detta perspektiv är informationssamhället ett naturligt nytt steg i en fri ekonomi. Just därför – och för att de nya möjligheterna det för med sig skall kunna blomma ut – måste politiker och särintressen hållas borta.)

I grunden handlar en fri marknad om humanism. Att låta människor få utlopp för sin kreativitet och sitt företagande. Att bygga ett välstånd som i slutändan gynnar alla och som gör att vi har råd att hjälpa dem som misslyckas. Att tillvarata spontanitet, samarbete och människans inneboende vilja att försöka skapa något bättre. Att bygga ett samhälle där alla människor kan bidra på många olika sätt, utifrån sina förutsättningar och sin ambition.

Är du redo att betala för att din statusrad på Facebook ska synas lite extra?

Rosemari Södergren — Sat, 12 May 2012 11:06:36 +0000

Det sociala nätverket Facebook undersöker nu hur man kan ta betalt av sina användare. Den som lättar lite på plånboken ska få sina inlägg mer synliggjorda.
Tester med avgifter genomförs just nu i Nya Zeeland, rapporterar brittiska BBC och nyzeeländska nättidningen Stuff.co.nz. Facebook säger att man vill undersöka om användarna är intresserade av att betala för att lyfta fram sina inlägg.

Berättar DN.

Facebook är ju på väg att börsintroduceras och det tycks vara stort intresse för att köpa dessa aktier.
På sikt måste Facebook förstås hitta något sätt att få inkomster. Vilken aktieägare vill sitta på aktier utan utdelning?

Vad de ny testar i Nya Zeeland är hur beredda användare är att betala något för att deras statusrad ska synas mer. BBC rapporterar:
Different methods of highlighting posts were being tested, said the spokesperson. These would see a range of charges being levied to make posts more visible. Comments on the tests suggest the highest price being charged was £1.25 ($2) while others cost 25p or 50p.

Payments could be made via credit card or PayPal.

The spokesperson said some of the methods it was trying out would incur a charge but others would highlight a post for free. The spokesperson would not be drawn on when the test would end or if it would be tried in other territories.

Vad händer med ett socialt nätverk som Facebook när det går att köpa sig mer exponering? Kommer storföretagen att ta över mer? Kommer kändisarna att ta över ännu mer? Kommer de stora elefanterna som Aftonbladet att betala för att synas mer?

Det kan gå snabbt utför för en community eller ett socialt nätverk och det går snabbt för användare att flytta sitt engagemang.

Pinterest ligger och lurar i vassen – kanske flyttar många dit istället?
Eller Google + kanske tar över?

Du kan följa Kulturbloggen hos Pinterest, förresten. Här uppdaterar vi en del av våra inlägg.

Läs även andra bloggares åsikter om Facebook, ekonomi, nätverk, sociala medier

Kerstin Lundell tystad på Lundins stämma

Mikael Färnbo — Thu, 10 May 2012 15:58:13 +0000

Författaren Kerstin Lundell blev tystad och fråntagen mikrofonen när hon uttalade kritik på Lundin Petroleums bolagsstämma.
– Nu hänger en smocka i luften tänkte jag, säger hon.

Författaren och journalisten Kerstin Lundell, som granskat Lundin Petroleums verksamhet i Afrika i boken ”Affärer i blod och olja”, befann sig under torsdagen på företagets bolagsstämma i Stockholm. I researchsyfte äger Kerstin Lundell sedan ett antal år tillbaka en aktie i bolaget.

Under stämman reagerade Kerstin Lundell på att de aktieägare, bland annat Folksam, som framförde kritik mot bolaget blev utskrattade och utbuade. Hon tyckte också att ledningen lite väl lättvindigt viftade bort den kritik och de anklagelser om människorättsbrott som riktats mot bolaget.

Under frågestunden begärde således Kerstin Lundell ordet.
– Först hade jag svårt att få ordet. Men det var en gentleman bredvid mig som också började vifta och till slut vandrade mikrofonen bort till mig, säger hon.

– Ni som buar bör tänka på att den här kritiken även kommer från FN och framförs i flera FN-rapporter, sa jag. Men då blev jag genast avbruten av Ian Lundin som började säga emot. Han sa att den här FN-rapportören aldrig ha varit på plats och inte vet vad han pratar om och så vidare, säger hon.

Kerstin Lundell svarade att hon tyckte att Ian Lundin hade fel. Hon påpekade därefter att det även funnits graverande uppgifter om människorättsbrott i Etiopien i läckta amerikanska regeringsdokument.
– Det var då jag blev avbruten: Nu får du inte prata mer. Vi är trötta på att höra dina lögner. Nu får det vara nog, sätt dig, sa Ian Lundin till mig, säger hon.

– Sen kom det fram en stor kvinna och skulle rycka mikrofonen från mig. Jag frågade faktiskt kvinnan om hon tänkte ta mikrofonen med våld. Då skrattade hon lite grann, säger hon.

– Jag upplevde situationen som aggressiv och tänkte att, jaja, här hänger en smocka och säkerhetsvakter i luften så det är väl bäst att jag lämnar ifrån mig mikrofonen, säger hon.

– Så viktigt var det inte för mig. Men jag ville informera aktieägarna om att de inte ska ta så lätt på anklagelserna och skratta och bua åt kritikerna, som man gjorde. Jag ville informera om att de faktiskt riskerar att göra bort sig om de går ut för hårt, säger hon.

Vänstersegrar mardröm för Europa

Dick Erixon — Mon, 07 May 2012 16:00:28 +0000

I svenska medier sprids glädjebesked från socialistpartiets valvaka i Frankrike. Men övriga världen vaknade idag upp till en mardröm. Europas trovärdighet är åter på fallrepet. Ska politikerna i Europa orka och våga genomföra de besparingar som krävs för att inte Europa ska gå i konkurs?

Tvivlen om Europas förmåga att fatta nödvändiga ekonomiska beslut är tillbaka efter gårdagens val.

I Frankrike vann den socialistiske kandidaten Francois Hollande, som lovat att sänka - sänka! - pensionsåldern från 62 år till 60 år och att sluta spara och börja bränna mer pengar trots att Frankrikes statsskuld redan är enorm.

I Greklands parlamentsval gick det än värre. Ett vänsterradikalt parti som kampanjar mot eurozonens besparingskrav gick fram mest, samtidigt som ett nynazistiskt parti kom in i parlamentet.

I grekiska socialdemokratiska dagstidningen Ta Nea lyder rubriken “Mardröm av regeringsoduglighet”. Det är ingen överdrift. Grekerna har helt enkelt inte fattat att de levt lååångt över sina tillgångar och nu måste betala tillbaka. Man tror att man kan skylla egen ansvarslöshet på Tyskland. Det är totalt verklighetsfrämmande.

Ett litet hopp finns i att det största partiet/koalitionen enligt vallagen får 50 mandat extra, och de tillfaller denna gång center-högerpartiet Ny Demokrati. Detta parti har nu tre dagar på sig att försöka bilda en regeringsmajoritet. Det blir inte lätt. Socialdemokraterna ligger i ruiner (rasade från 43 till 13 procent av väljarna). Det andra borgerliga partiet, Oberoende greker, är en färsk utbrytning ur Ny Demokrati i protest mot besparingarna.

Så här ser valresultatet ut i Grekland:

partier	röster	andel		mandat
Ny Demokrati (center-höger)	1,183,851	18.9%	–14.6	108	17
Vänsterradikala koalitionen	1,051,094	16.8%	+12.2	52	39
Socialdemokraterna	827,459	13.2%	–30.7	41	119
Oberoende greker (höger)	664,737	10.6%	Nytt	33	33
Kommunistpartiet	531,293	8.5%	+1.0	26	5
Gyllene gryning (nynazistiskt)	438,910	7.0%	+6.7	21	21
Demokratisk vänster	382,650	6.1%	Nytt	19	19

I internationella medier spekuleras det i att Grekland kan tvingas till nyval inom några veckor. Osäkerheten blir därmed ännu större.

Protester mot besparingar i europeiska länder som redan har en statsskuld som ligger långt över stabiliseringspaktens regler strider mot allt sunt förnuft. Vem ska låna ut ännu mer pengar till dessa länder? Vem vill, när låntagarna öppet säger att man obedelbart tänker slösa bort dem?

Euron skapade möjligheten att låna utan att det fick konsekvenser i det korta loppet. Men till slut har lånebördan blivit så stor att den inte längre kan ignoreras. Det måste greker, fransmän och andra förstå. Dags att vakna och ta sig ur baksmällan efter ett årtionde med levene över de egna tillgångarna.

Vänstern borde sätta segerropen i halsen.

Se mer: Reuters i Greece enters dangerous turmoil after election, Greek stock market falls sharply after elections, Euro drops broadly on anti-austerity votes och Anti-austerity ballot backlash shakes euro zone. (Andra bloggar om politik, EU, Europa, Frankrike, Grekland, Hollande, euron, skuldkrisen, i)

Avsky för entreprenörskap

Dick Erixon — Fri, 04 May 2012 17:32:16 +0000

Att Sverige fortfarande lutar kraftigt åt vänster framgår av Svenska Dagbladet, den så kallat mest borgerliga tidningen. I den framför medarbetarna sin avsky för företag och entreprenörskap. Kulturkrönikören Kristin Lundell spyr i tidningen över nyskaparkraften i vår fria ekonomi:

Det finns få ord som ger mig sådana rysningar som entreprenörskap och tanken på en framtid där vi alla kommer att tvingas vara entreprenörer. Det är tio år sedan jag blev frilansjournalist – jag bildade mitt företag som 20-åring för att marknaden krävde det. Idag har jag ofrivilligt blivit en del av den nya entreprenörsgenerationen.

Visst är det fruktansvärt att det inte finns medborgarlön så att någon annan står för försörjningen för den som vill skriva kulturartiklar. Vem denne “någon annan” är talar naturligtvis inte Lundell om. Hon vill förverkliga sig själv utan att någon får ställa några krav på henne.

Hur bortskämd får man bli? Hur världsfrånvänt korkad?

Att införa medborgarlön skulle snabbt resultara i ett flumsamhälle där ingen bidrar till produktionen. Sverige skulle rasa samman och all den välfärd som byggts upp skulle upphöra. Sverige skulle gå samma väg som Sovjetunionen gick. Misär, elände, fattigdom, miljöförstöring, kapitalförstöring.

Hon har uppenbarligen inte förstått att om politiken tar makten över våra pengar kommer inte mångfalden att öka, utan minska. Mänsklighetens historia är fylld med exempel på hur goda, socialistiska avsikter snabbt förvandlats till förtryck och censur. Men så långt kan man väl inte förvänta sig att en kulturskribent ska tänka?

Konsekvenserna av snällismen är det få som vill diskutera i vårt land. Allt fler vill kissa i byxorna för att känna den inledande värmen, men utan att tänka på att det sedan blir förbannat kallt och obehagligt.

Varför kan inte samhällsdebatten höja sig till en lite högre, intelligentare nivå?

(Andra intressanta bloggar om politik, arbete, kultur, entreprenörskap, ekonomi)